Pensionens tre pelare – så fungerar systemet som ska bära dig genom ålderdomen

En kopp kaffe och en fråga som förtjänar ett svar

Häromdagen satt jag med en bekant över en kopp kaffe. Hon är 32 år, har jobbat i snart tio år och erkände lite generat: "Jag fattar ärligt talat inte hur min pension funkar. Jag vet att det dras pengar, men vart de tar vägen? Ingen aning."

Hon är inte ensam. Min erfarenhet efter många år som ekonomisk rådgivare är att det svenska pensionssystemet är ett av de ämnen som flest människor skjuter framför sig. Det känns avlägset, krångligt och lite abstrakt – ungefär som att försöka förstå en recept på franska när man knappt kan beställa en croissant.

Men låt oss bryta ner detta. För egentligen är pensionssystemet uppbyggt som ett ganska logiskt hus – med tre pelare som var och en bär en del av taket. Och ju bättre du förstår pelarna, desto tryggare kan du känna dig inför framtiden.

Pelare 1: Allmän pension – grunden som staten bygger

Den första pelaren är den allmänna pensionen, och den sköts av staten genom Pensionsmyndigheten. Varje månad du jobbar och betalar skatt avsätts pengar till din framtida pension. Enkelt uttryckt: du bygger en liten mur av framtida trygghet, tegelsten för tegelsten, med varje lönespecifikation.

Den allmänna pensionen består av två delar:

Inkomstpension (den stora biten)

Största delen av din pensionsavsättning – 16 procent av din pensionsgrundande inkomst – går till inkomstpensionen. Den fungerar som ett fördelningssystem, vilket betyder att pengarna du sätter in idag i praktiken finansierar dagens pensionärer. I gengäld får du ett löfte om att framtidens arbetare finansierar din pension. Tänk dig det som ett generationskontrakt – vi hjälper varandra över tid.

Premiepension (den lilla biten du faktiskt kan påverka)

De resterande 2,5 procenten går till premiepensionen. Här har du faktiskt ett val: du kan placera pengarna i fonder som du själv väljer. Gör du inget aktivt val hamnar pengarna i AP7 Såfa, en statlig fond som automatiskt anpassar risknivån efter din ålder.

Viktigt att veta: Det finns ett inkomsttak för den allmänna pensionen. År för år fastställs en övre gräns – inkomster över den gränsen ger inte mer allmän pension. Det är därför de andra pelarna blir så viktiga, speciellt om du tjänar över det taket.

Garantipension – ett skyddsnät

Om du har haft mycket låg eller ingen inkomst under livet finns garantipensionen som ett golv. Den ser till att du får en viss miniminivå att leva på, även om du inte hunnit bygga upp så mycket inkomstpension. Det är samhällets sätt att säga: vi lämnar ingen helt utan.

Pelare 2: Tjänstepension – arbetsgivarens gåva (som du bör hålla koll på)

Om den allmänna pensionen är grunden i huset, så är tjänstepensionen väggarna. Och det här är en pelare som många underskattar.

De allra flesta anställda i Sverige har tjänstepension genom sitt jobb. Det innebär att din arbetsgivare betalar in extra pengar till din pension, utöver din lön. Hur mycket varierar beroende på kollektivavtal och bransch, men det rör sig ofta om någonstans mellan 4,5 och 30 procent av lönen, beroende på inkomstnivå och avtal.

Det finns fyra stora tjänstepensionsavtal i Sverige:

• ITP – för privatanställda tjänstemän
• SAF-LO – för privatanställda arbetare
• KAP-KL/AKAP-KL – för kommunalt och regionalt anställda
• PA 16 – för statligt anställda

Varför det här är viktigare än du tror

Låt mig ge dig en bild. Tänk dig att du bakar en tårta. Den allmänna pensionen är själva tårtbottnen – stabil och nödvändig, men ganska tunn. Tjänstepensionen är fyllningen som ger tårtan kropp och smak. Utan den blir det en ganska platt historia.

Min uppfattning är att tjänstepensionen är den pelare som gör störst skillnad för de flesta svenskars pensionsnivå. Ändå är det förvånansvärt få som aktivt följer upp sina tjänstepensionsavsättningar.

Tre saker du bör göra redan idag:

1. Kolla att du faktiskt har tjänstepension. Fråga din arbetsgivare eller kolla ditt anställningsavtal. Har du inte kollektivavtal kan det finnas luckor.
2. Logga in på minpension.se. Där samlas all din pensionsinformation på ett ställe – både allmän pension och tjänstepension.
3. Se över dina fondval. Inom många tjänstepensionsavtal kan du välja hur pengarna placeras. Standardvalen är inte alltid de bästa för just din situation.

En varning för dig som byter jobb ofta

Varje gång du byter arbetsgivare kan du få en ny tjänstepensionsförsäkring. Det kan innebära att du efter några år har pensionspengar utspridda hos flera olika försäkringsbolag. Det är lite som att ha burkar med sylt i olika skåp – du tappar lätt överblicken. Samla ihop och se vad du har. Det här klarar du galant.

Pelare 3: Eget sparande – grädden på moset

Nu kommer vi till den pelare som du har mest kontroll över: ditt privata pensionssparande. Om den allmänna pensionen är grunden och tjänstepensionen är väggarna, så är det egna sparandet taket – det som skyddar dig mot regn och rusk.

ISK – investeringssparkontot som förändrade spelplanen

Det vanligaste sättet att spara privat till pensionen idag är genom ett investeringssparkonto (ISK). Du betalar en schablonbeskattning varje år (baserad på kontots värde), men slipper deklarera varje enskild affär. Det gör det enkelt och smidigt – ungefär som att betala en fast avgift för ett gym istället för att räkna varje övning.

Varför inte traditionellt pensionssparande?

Det finns fortfarande möjlighet att spara i individuellt pensionssparande (IPS) eller genom pensionsförsäkringar, men sedan avdraget för privat pensionssparande togs bort för de flesta har ISK blivit det smidigare alternativet för de allra flesta.

Hur mycket behöver du spara själv?

Det beror förstås på hur du vill leva som pensionär. Som en grov tumregel brukar man säga att den allmänna pensionen och tjänstepensionen tillsammans ger dig ungefär 50–75 procent av din slutlön. Vill du behålla din nuvarande levnadsstandard behöver du förmodligen fylla på med eget sparande.

Ett räkneexempel (förenklat):

Säg att du idag lever på 30 000 kronor netto i månaden. Om pensionen ger dig 60 procent av det innebär det 18 000 kronor i månaden. Mellanskillnaden – 12 000 kronor – behöver du täcka med eget sparande. Och tack vare ränta på ränta-effekten behöver du inte spara hela summan själv om du börjar tidigt nog.

Pelarna samverkar – det är helheten som räknas

Det fina med det svenska pensionssystemet är att pelarna är tänkta att komplettera varandra. Men det betyder också att en svag pelare kan göra hela konstruktionen vinglig.

Här är några typiska situationer där pelarna inte riktigt räcker till:

• Du är egenföretagare – och har kanske varken tjänstepension eller tillräckliga avsättningar till allmän pension. Då vilar nästan allt på pelare tre.
• Du har jobbat deltid stora delar av livet – vilket ger lägre allmän pension och ofta lägre tjänstepension.
• Du har haft långa perioder utan inkomst – exempelvis föräldraledighet, studier eller arbetslöshet. Visst finns det viss kompensation i systemet, men den täcker sällan hela glappet.
• Du tjänar över inkomsttaket – och den allmänna pensionen fångar inte hela din inkomst.

I alla dessa fall blir det egna sparandet helt avgörande.

Fem saker du kan göra redan denna vecka

Jag vet att pension kan kännas som något man "tar tag i sen". Men som ett gammalt svenskt talesätt lyder: den som spar, han har. Här är fem konkreta steg du kan ta redan nu:

1. Besök minpension.se och logga in med BankID. Där får du en samlad bild av din pension från alla tre pelare.
2. Kolla dina fondval – både i premiepensionen och tjänstepensionen. Är du nöjd? Matchar risknivån din ålder och tidshorisont?
3. Fråga din arbetsgivare hur mycket som avsätts till din tjänstepension varje månad.
4. Räkna på glappet – skillnaden mellan vad du vill ha och vad systemet ger dig. Bestäm sedan en rimlig månadssumma att spara själv.
5. Sätt upp ett automatiskt sparande på ett ISK-konto. Även 500 kronor i månaden gör skillnad över tid.

Pension handlar inte om siffror – det handlar om frihet

Jag vill avsluta med en tanke som jag ofta delar med dem jag rådgiver. Pension handlar egentligen inte om procentsatser, fonder och inkomsttak. Det handlar om frihet. Friheten att kunna välja hur du vill leva den dag du inte längre behöver – eller vill – jobba.

Det svenska systemet är internationellt sett ganska bra, men det förutsätter att du som individ tar en aktiv roll. Ingen annan kommer att se till att just dina tre pelare bär ordentligt.

Och det fina? Du behöver inte bli pensionsexpert. Du behöver bara ta dig tid att förstå grunderna – och det har du precis gjort. Resten handlar om att göra små, kloka val över tid.

Det här klarar du galant.